Inser att mycket hänt sedan jag skrev här sist. Kan väl spara det bästa till sist så att jag håller er läsare till tåls lite grann ha ha =)
För det första börjar jag komma tillbaka efter min sjukskrivning, märker att energin kommer tillbaka mer och mer, jag orkar mer i vardagen samt att jag ökat upp min arbetstid. Med tanke på att jag har 25 % sjukersättning så är mitt arbetsutbud 30 timmar per vecka. Nu är jag uppe i 75 % av det så det ger ett utbud på 22,5 timmar per vecka. Känns just nu som att det räcker, men samtidigt känns det ok. Har för avsikt om allt flyter smärtfritt att kunna vara uppe på mina 30 timmar per vecka till sommaren någon gång.
Sedan har min rygg som jag skadade när jag var av hästen i höstas blivit bättre. Jag går hos sjukgymnast för det känns som att övningarna ger resultat. Jag har fortfarande ont, men det har blivit bättre och jag känner att jag blir starkare. Hoppas kunna börja träna på Friskis på måndag och då köra ett cirkelgympass, hoppas kunna genomföra samtliga stationer men är det något som gör ont får jag anpassa och köra någon annan övning där. Men jag är laddad för att komma igång med träning, för det är ju så skönt.
Nu till det bästa! En lördag strax innan jul hade jag tråkigt hemma. Jag registrerade därför ett konto på en dejtingsida och tänkte att jag kanske på sin höjd skulle hitta någon att snacka med över internet den kvällen. Fick flera killar som började skriva men jag kunde väldigt snart sålla bort typ 95% som endast var ute efter en kk- relation vilket jag inte alls var intresserad av. Nästa på en gång började jag skriva med en väldigt trevlig kille A från Karlskoga. Vi skrev mycket under helgen och fortsatte under kommande veckorna. Jag åkte sedan till Hjo över jul och nyår men vi bokade in en dejt precis i början av januari och det klickade på en gång. Det blev fler träffar och idag är vi ett par. Det känns verkligen jättekul och jätteutvecklande att ha träffat någon att dela vardagen med. A har även en dotter som är 3,5 år så har även fått lära känns henne vilket har känts väldigt nytt (aldrig varit tillsammans med någon med barn tidigare) men känns också väldigt kul och hon är en så fin liten tjej.
Att träffa någon över nätet är väldigt smidigt med den funktionsnedsättning jag har. Behöver inte fokusera på att försöka höra och avläsa och är även lättare ur aspergersynpunkt att uttrycka sig i skrift än i tal på sätt och vis. Det ger mer tid för eftertanke i det som skrivs och vi måste vara tydliga i det som skrivs för att det inte skall bli missuppfattningar. Sedan har jag ju självklart berättat om både hörselskadan och aspergern men har samtidigt försökt att inte göra större grej av det 'än vad det är. Och A har tagit det hela bra. Hoppas nu att vi får många fina år tillsammans.