Inlagd med funktionsnedsättningar

Har funderat över om jag skall skriva detta inlägg eller ej. En blogg är officiell några av läsarna vet jag vilka ni är andra inte. Några av er umgås jag med privat anda har jag aldrig träffat. Bestämt att berätta lite grann om vad som hänt utan att gå in på för mycket detaljer. 

I korta drag kan jag säga att jag min utmattningsdepression fått ett bakslag samtidigt som jag troligtvis fått en allergisk reaktion av mina mediciner i form av utslag på hals och ena sidan av ansiktet. 

I torsdags kväll sökte jag akut sjukvård för dessa åkommor. Läkaren beslutade att jag skulle läggas in på sjukhus över helgen. Hamnade på en avdelning här på sjukhuset som tillhör psykiatrin. Det är som r och semester och underbemannat. Samtidigt har de en ras väldigt trevliga och gulliga sommarvikarier. Finns dock några saker som är både lite roliga lustiga och irriterande som jag tänkte ta upp.

- Jag bad om att bli väckt innan frukost. De hade dock missat jag var döv, de hade knackar på dörren, kommit in och sagt att jag skulle vakna, men inte puttat till på mig. Med tanke på mi dövhet vaknade jag inte utan försov mig och höll på att missa frukosten. 

- Personalen kommer titt som tätt in på rummet bara för att kolla läget. De knackar på dörren (vilket jag ju inte hör) och kommer in. Jag blir lik rädd varje gång.

- Vid fredagens läkasamtal frågade de om jag he kontakt med psykiatrin. Jag sårad ja med dövpsykiatrin. Läkaren som jobbat på denna psykiatriska avdelning som jag är på nu i månader visste inte vad dövpsykiatrin var. Utan jag fick förklara att det är en del av allmänpsykiatrin.

- När de gick ronden igår så knackade de tydligen på dörren. Jag satt på mitt rum och läste då, in stormar 6 personer, ja ni läste rätt 6 personer. Jag har PTSD vilket de känner ochhar svårt med okänt folk för nära mig, och in kommer så många och alla står i en ring runt mig och ställer frågor.

- Läkarsamtalet idag skedde med tolk vilket fungerade bra. Skall hem på permission ett dygn och tillbaka imorogn bara för att stämma av läget. Läkaren tyckte att samtalat imorgon blir kort så tolk behövs ej. Jag hör dock inte läkaren alls typ, har nu beställt tolk på egen hand, får se hur de regerar på det.

- Läkaren som jag träffad inom akuten i torsdag vräkte ur sig, är man döv och har Asperger och depression etc så tycker jag du skall flytta till gruppboende. Jag regerade väldigt starkt över denna okunskap och blev väldigt arg, funderar på att göra en anmälan till patientnämnden om detta då hens kommentar inte känns ok.

- Gällande aspergern och inläggning har det fungerat bra. En personal här kommenterade att min diagnos inte märks alls då jag är både ganska social och anpassningsbar både mot patienter och personal.

- Sommarvikarierna måste jag ge en eloge till. De är trevliga tar sig tid att sitta ner och prata och kan även vara lite personliga. Dessutom fick jag en kontaktperson som kunde lite teckenspråk vilket jag tycker var fint gjort av avdelningen.

Till sis med glimten i ögat. Utmaningen med min bakgrund att vara inlagd. Var patient, analyser inte de andra patienterna och be om hjälp.