De ovana tolkanvändarna

Jag tycker i mitt arbete att jag använder tolk ganska ofta. Främst på möten mellan oss personal exempelvis APT, teamdagar, handledning, utvecklingssamtal osv. Kollegorna i mitt team är vana att jag använder tolk och det är inget konstigt i det. Denna veckan har dock mina arbetsuppgifter varit lite annorlunda mot vanligt. Vi räknade med årets värsta arbetsvecka och all personal som jobbat har mer eller mindre arbetat mot kundtjänst. Varje morgon har vi ett kort uppstartsmöte. Jag har gjort på lite olika sätt vid dessa möten tidigare, ibland har jag haft teckenspråkstolk ibland har jag gått dit och bara varit fysiskt närvarande.

Men nu bestämde jag mig för att jag faktiskt vill hänga med på mötet även om det kanske inte är så viktig info som säga. Det har varit lite olika personer som hållt i mötet och oftast sitter vi bara och lyssnar utan att säga så mycket. Idag skulle vi gå igenom närvarolistan. Han som håller i mötet frågar om någon har sett kollegorna X och Y? Jag hade sett Y så jag tecknar, "ja, jag har sett Y, hon finns här". Tolken taltolkade varpå den som håller i möter, "Va känner tolken Y?". Inte så van att använda tolk och at det är jag som säger och inte tolken, tolken är bara min röst. Ja, fick oss dagens skratt i alla fall. Får nog fortsätta att använda tolk på liknande möten så att de till sist blir vana med deras förvirrande kollega som ibland pratar, men vid möten med tolk närvarande väljer att teckna. Så är livet som tvåspråkig=)