Under våren har jag suttit och filat på min ansökan om 25 % sjukersättning. Ersättning på den delen som jag anser att jag inte orkar jobba. De senaste åren har för mig varit en berg och dalbaneresa. Jag jobbar en period på någon procentgrad, blir sjukskriven på heltid, kommer åter på deltid, trappar upp, blir sjukskriven igen osv. Detta är ohållbart både för mig personligen då det sliter enormt mycket med detta men vållar även problem för min arbetsgivare (hen har dock inte klagat).
Det jag strävar efter är att hitta en långsiktighet, att ha en lösning som håller över tid som kan göra att jag känner att situationen är hanterbar. Jag tror att jag kommer klara av 75 % i mitt ordinarie arbete om jag får lite tid på mig. Jag tror inte heller att jag skulle klara av mer i ett annat arbete och just det är väldigt viktigt vid ansökan om sjukersättning att min arbetsförmåga skall vara nedsatt mot alla typer av arbeten, även mot skyddade arbetsmarknaden.
Igår träffade jag min läkare från hörselvården, en man som jag känner stort förtroende och respekt för. Vi har en väldigt rak kommunikation och ibland träffar det han säger verkligen rakt i hjärtat men jag vet samtidigt att han säger med respekt. Vi pratade om min sjukskrivning. Han frågade när/om jag tror att jag kan jobba mer än de 50 % som jag jobbar idag. Svarade 1 maj skall jag upp på 75 %, varpå han kontrade men Heléne var realistisk nu, ok 15 maj då. Så blir två veckor till på lägre procent sen är planen att öka. Utmaningen är fortfarande att jag vil så mycket, men ibland räcker orken inte till. Läkaren skall i alla fall fixa utlåtande inför ansökan om sjukersättning och jag håller tummar och tår att det skall gå igenom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar