Nu har det gått tre veckor sedan jag fick meddelandet om att jag beviljats sjukersättning. Insikten börjar sjunka in, tänk att jag inte kommer tvingas jobba heltid mer, jag kommer att sträva mot att jobba 75 % vilket känns betydligt mer realistiskt. Många har sagt att jag verkar mycket gladare de senaste veckorna och det stämmer, stenen från bröstet har fallit och det känns mycket lugnare. Nu ligger fokus att kämpa sig upp till 30 timmar per vecka. Vägen dit är inte helt enkel, jobbar 7,5 timmar per vecka idag och skall efter årsskiftet gå upp till 15 timmar per vecka och jag kan säga att jag är nervös. Några av er läsare tänker säkert hur kan man vara nervös för att jobba endast 15 timmar per vecka, tre timmar per dag är väl ingenting, jag jobbar minsann åtta. Men för mig som varit mycket sjukskriven handlar det om att bygga upp sig från grunden. Och en ökning från 7,5-15 timmar är en fördubbling.
Jag har insett att jobba förmiddagar i den mån det går är bäst. Nu när jag jobbar mindre hinder jag hem, äta lunch och sen ofta sova en stund med katten vid min sida. Det tycktes vi båda är mysigt. Längtar också efter att börja jobba lite mer med handläggning igen, just nu sitter jag mest och jobbar administrativt och det börjar bli lite långtråkigt, vill ha något konkret att sätta händerna i känner jag.
Jag är på gång, jag är på rätt spår
vad skönt att det blivit klart och du får jobba den tid du orkar med, det kommer att gå bra när tiden utökas, det är jag säker på. be om att få jobba med handläggning när du gillar det. all lycka till. kram Ingegerd
SvaraRadera