I Almedalen

Nu har vi varit på plats i två och en halv dag. Känns som att vi varit hör mycket längre. Inte för att tiden går långsamt utan för att det händer så mycket saker att det egentligen är helt omöjligt att ens hinna med en tredjedel av detta på en vanlig dag.

Besökt många intressanta seminarier gnat inriktade mot skola, arbetsmarknad eller funktionsnedsättningar. Mycket bra saker har sagts men också mycket fina och tomma ord. Är väl kanske så politiken är i allmänhet mycket prat och lite verkstad.

Några saker har varit lite extra spännande. En sak är skrivtolks aktionen där våra skrivtolkar gått runt med tangentbordet på magen likt en korvgubbe och skrivtolkat. En kul och ovanlig grej.

Har också lyssnat på partiledar talen på kvällarna. Lägger in en bild från detta.

Veckan har fram till nu varit väldigt kul, men tur att det bara är en vecka för det är intensivt. Känner att energin tryter ibland och när den gör det blir jag inte lite trött utan helt död. På söndag när jag åter är hemma kan jag lova att det blir sovmorgon 😀

On the road, Almedalsveckan

Sitter nu på tåget till Stockholm. Skall sova här en natt på ett sunkigt vandrarhem innan vi imorgon åker vidare mot Gotland och Almedalen. Ser fram mot veckan. Utmaningen blir dock att ta det lugnt. Är intensivt, roligt och jag blir lätt speedad och sedan död efteråt istället. Hushålla med energin var det ja. Men hur skall jag veta hur mycket energi en sak tar innan? Mest orolig är jag över hur vi bor. Vi kommer bo åtta personer i en lägenhet. Alla är jättetrevliga och bra, men det är ändå att ha folk omkring mig dygnet runt och har svårt att få den där stunden ensam att varva ner. Får ta en dag i taget, andas och njuta. Och ni som är med, säg till mig om jag stressar runt för mycket

Semester första perioden

Första semesterperioden startar nu, känns skönt. En veckas ledigt från jobbet även om det troligen kommer bli en av årets mest intensiva veckor istället, nämligen Almedalsveckan med Unga Hörselskadade. Taggad för att jobba och kolla tillgängligheten för oss med hörselskada igen. Blir också för min del att besöka några seminarium som har inriktning mot neuropsykiatriska funktionsnedsättningar exempelvis asperger, tycker att det också är intressant och viktigt. 

Fantastisk service av Försäkringskassan

Sitter på Försäkringskassan och väntar på min tur för att lämna ansökan om bostadstillägg som man kan ansöka om ifall man har aktivitetsersättning och det har ju jag precis beviljats. Kommer in och skall ta en kölapp. Berättar att jag är hörselskadad och att tolk kommer strax före halv tolv och frågar hur lång tid de beräknade kö. Kvinnan Svarar på teckenspråk ca 30 minuter vilket innebär att jag skulle få hjälp ungefär samtidigt som tolken anländer. Hon säger också att skulle det gå snabbare i kön att jag kommer fram innan så skall han hjälpa till och översätta. Mycket bra service trevligt bemötande när jag berättar att jag använder tolk byter hon direkt språk som den enklaste sak i världen.

Nu sitter jag här med en latte och en kölapp och väntar

Skönt men kluvet

Hur kan något kännas skönt men ändå kluvet? Jo det är faktiskt så som jag känner just nu. Idag fick jag besked att jag fått igenom aktivitetsersättningen på 25 % som jag ansökt om. Beslutet gäller från april månad nu i år och fram till september nästa år, längre än så kan jag inte ha med tanke på att jag blir 30 i oktober 2016. På ett sätt är det otroligt skönt att processen är över, nu kan jag sträva mot att komma tillbaka på 75 % inte behöva sträva mot heltid. Samtidigt känns det lite sorgligt, känns som att jag ger upp. Jag är så van att kämpa, så van att driva på, att pressa mig själv, att försöka, övervinna mig själv. Nu plötsligt har jag gett upp med 100 % för en tid framöver. 

Lite vånda som beslutet väcker är att jag inte kan fortsätta att arbeta 20 timmar per vecka. Detta då jag med 1/4 aktivitetsersättning får ett arbetsutbud på 30 timmar per vecka. Och sjukpenningen endast kan betalas ut med hel, halv, trefjärdedels och enfjärdedels av en heltid på 40 timmar/vecka. Eftersom jag klarar av att arbeta 20 timmar per vecka så kan jag inte fortsätta vara sjukskriven på 50 % för då skulle det innebära att backa till 15 timmar i veckan. Istället får jag sjukskriva mig på 25 % och då blir det 25 % av 30 timmar vilket ger 7,5 timmar per vecka. Så med andra ord så måste jag öka och jobba 22,5 timmar i veckan. Börjar ju dock bra med semester nästa vecka så blir från och med vecka 28 som den riktiga förändringen kommer att ske. 

Tog också kontakt med den timanställningen som jag haft som personlig assistent idag och sade upp mig, kan inte arbeta extra när jag sänker mitt arbetsutbud till 75 % med anledning av mitt mående. Kändes lite sorgligt, tycker om jobbet som personlig assistent, men detta var ett nödvändigt ont. 

Får försöka landa i detta och sluta känna dåligt samvete. Skall ha möte med chefen imorgon och se hur vi lägger upp det hela. 

Sjukskrivningen får löpa på

Har träffat läkaren idag, sjukskrivningen får löpa på, klantig som jag är missade jag att fråga hur länge han skulle skriva det på, men jag föreslog tidigare till mitten/slutet av september och då läkaren inte protesterade så misstänker jag att det kommer bli däromkring det landar. 

Hade haft hoppet om att vi skulle kunna ändra lite med medicinerna, att ändra för att främst kunna få bättre sömn. Men han menade på att jag redan äter så pass mycket att vi inte skall öka dosen. Istället skall fokuset ligga på terapin. Håller med till viss del, men samtidigt så som det ser ut nu med psykologen som skall sluta så känns det som att det kommer ta tid innan det kommer igång. Hade ju under fjolåret målet att vara klara för länge sedan, och vi har inte ens startat ännu, så det hela tiden dykt upp nya toppar på isberget. Så får väl se om de kan skaka fram en ny psykolog och vad som händer sen. Läkaren tipsade också om att vara ute, att få ljus etc. sådant som jag så väl vet om och redan gör, tror han på allvar att jag sitter inne hela dagarna?! Berättade för honom att jag tränar cykling och då automatiskt tillbringar ganska mycket tid ute. 

Så just nu känns det som att allt står och stampar, det händer inte så mycket på någon front inom psykiatrin just nu och då både läkaren och psykologen skall sluta, läkaren omgående och psykologen första oktober så kommer nog processen att stå still mer eller mindre fram till årsskiftet. Åå vad jag älskar detta, not.. Ja, ja, är i alla fall nöjd med psykologkontakten i sig.

Hemsk start på dagen

Testade igår en ny medicin för sömen då den andra inte fungerade så bra. Tog medicinen igår kväll, hade grymt svårt att sova, kände mig mest allmänt konstig med yrsel och dåsighet, men sova kunde jag inte. Var uppe, hämtade spikmattan för att se om den skulle kunna göra susen. Låg på den en stund, men hjälpte inte. Klockan var mellan två och tre när jag slutligen somnade till. Skulle upp 06,40 iväg till stan hämta tjänstebil, hämta upp chefen 08,30 på vägen och sedan ut på ett besök.

 

Vaknar hemma 08,40. Ja tjugo i nio..... Mår skitdåligt med yrsel och blodtrycksfall. Samtidigt som jag känner jag måste iväg nu. Fick gå tillbaka och lägga mig ett par gånger, mådde för dåligt. På väg att ställa in besöket men samtidigt kände jag att detta besöket idag var så viktigt att ta mig iväg. På med kläder, ett glas juice i förbifarten och iväg. Hämtade chefen en halvtimma försent, pinsamt.. Men lyckades i alla fall med mötet.

 

Summan är att medicinen jag tog igår inte fungerade något vidare, sov inte på den och sedan lågt blodtryck efter.