tisdag 12 juli 2016

Almedalen 2016

Vecka 27 befann jag mig för nionde året i rad i Visby och på Almedalsveckan med unga hörselskadade. Åter igen en helt underbar upplevelse.

Unga Hörselskadades grupp i år bestod av sju personer som skulle driva "Slingpatrullen" som går ut på att kolla tillgängligheten på olika arrangemang under veckan. Vi kollar bland annat om det finns hörselslinga, om det finns teckenspråkstolk eller skrivtolk, finns det högtalarsystem etc. För mig som varit med så många gånger kan jag verkligen säga att det skett en förbättring gällande arrangörernas attityd och inställning till slinga och tolk, men att det fortfarande finns mycket kvar att kämpa för.

Vi hyrde ett hus utanför Kniepbyn där vi bodde under veckan. Helt ok boende men ingen lyx. 
  

Jag har besökt massa intressanta seminarium under veckan samt lyssnat på några av partiernas tal i Almedalen. Det som är så kul med seminarierna är att det verkligen finns något för alla och att det är så mycket mer än bara ren politik. Exemplevis så var jag på ett seminarium ordnat av "En svensk klassiker" som handlade om träning eller seminarier ordnade av exempelvis Hjärnkoll som handlade om funktionsnedsättningar. Men hann också med Centern och Sossarnas tal 

 


 

Några höjdpunkter under veckan var att jag efter Sossarnas tal lyckade ta mig fram till Alice Bah Kuhnke och lämna unga hörselskadades informationsblad om delaktighet. Ett mycket kort samtal men ändå kul att lyckas utan att bli bortknuffade av Säpo.

Sedan var jag på ett seminarium om psykisk ohälsa. Seminariet i sig var sådär men efter gick jag fram toll moderatorn en kvinna från Socialdepartimentet och klagade på seminariets bristande tillgänglighet. Hon frågade om jag hade tid att fika en stund med henne och visst hade jag det. Hon var då väldigt intresserad av dövpsykiatrin och hur det fubgerar och hur jag upplever psykisk ohälsa bland döva och hörselskadade. Hon hade även kontakt med en psykolog från dövpsykiatrin och ville gärna träffad gemensamt i höst vilket jag självklart tackade ja till.

En annan höjdpunkt var att projektet Kännbart fanns på plats. Det var inte deras riktiga utställning utan mer en liten minivariant. Utställningen är uppbyggd så att man skall kunna ta del av den även om man saknar både syn och hörsel. Mycket av upplevelsen bygger alltså på det taktila sinnet känsel. När jag kom in till utställningen frågade de om jag ville gå den med ögonbindel och bli ledsagad av en person som själv är dövblind. Jo ni läste rätt av en person som själv är dövblind. Det behöver inte betyda att personen är helt döv eller helt blind men at den har en grav syn och grav hörselskada. Min ledsagare blev Torbjörn som frågade om jag ville utforska de olika föremålen enbart med känsel eller om jag ville ha lite information samtidigt. Jag var öppen för att testa att få information samtidigt även om det innebar att jag blev tvungen att försöka avläsa teckenspråket taktilt, alltså genom att lägga min hand på Torbjörns när han tecknade och sedan känna i handen vad han sa. Det fungerade ganska bra. Vi gick först ett varv med ögonbindel och sen fick jag ta av och vi gick ytterligare ett varv för att kolla på vad jag känt. En spännande upplevelse som var lite annorlunda. Måste ändå säga att jag tycker det gick ganska bra. Även personerna som jobbade med utställningen upplevde det som jag var modig och som ville testa 

 

Bjuder även på ytterligare några bilder från vackra Visby

 


 


 




Känns lite vemodigt att veckan är över. Är så kul och nu får jag inte åka med ungdomsorganisationer mer. Jag får helt enkelt försöka att hitta annan ny och trevlig organisation. Tack Unga Hörselskadade för en fantastisk veckan och tack Stockholmstolkarna för fantastisk tolkning under veckan 

1 kommentar:

  1. Hoppas att du hade en bra vecka på Visby!

    SvaraRadera