Hade ett mindre nätverksmöte igår med psykolog, chefen för boendestödet, en boendestödjare och kommunen. Fick nu min boendestödstid en gång i veckan istället, men då under längre tid, hoppas att detta skall funka bättre då det inte blir så stressigt utan jag faktiskt hinner att göra något på den tiden. I slutet av mötet bokar vi in tid för nästa möte, då kommer det fram, chefen för boendestödet skall sluta, den boendestödjaren som var med skall sluta, hon från kommunen skal sluta! Kändes mer eller mindre som ett kaos.
Jag tittar på psykologen och säger, men du skall vara kvar i alla fall?!
Får till svar, jag hade inte tänkt berätta detta än, men när du fårgar vill jag vara ärlig, jag kommer också att sluta från 1 oktober. Vaaaa, kändes som ett stort sämt, nästan all den trygghet som finns omkring mig rent professionellt skall sluta samtidigt. Har inte diskuterat mer med psykologen hur vi gör en bra övergång till annan behandlingskontakt, får komma framöver. På vägen ut från rummet har jag sällskap med den tolk som tolkar flesta av mina besök med psykiatrin och nätverksmöten etc just nu. Då säger hon att hon sökt annat jobb! Vaaa, alla människor försvinner, och bra människor också..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar