Uppenbarligen är jag ingen standard patient. Jag kräver att få rätt vård. Kräver att få den vård som det står i foldern att jag skall få. Plötsligt blir vården obekväm. Är det ingen som krävt innan mig? Många blir nog lätt passiva i denna situation. Det blir jag också. Men jag vet att jag måste stå på mig och kräva. För ingen annan kräver åt mig. Avdelningen räknas som en sluss, en sluss till rätt insats. I mitt fall till ingen vidare insats alls troligen. Har betonat att jag inte orkar med karusellen. Någon måste ta ansvar. Men vem? För frisk för det, för sjuk för det bla bla bla. Processen har tagit lång tid. Nya saker dyker upp. Saker som måste lösas akut. Men vem ser grundproblematiken? Just nu ingen.
Vården har tidigare safter jag behöver försöka bli patient och lita på att de sköter det de skall. Min erfarenhet säger att det inte kommer att ske. Jag behöver lägga en plan. En egen plan.
Hej! Har en kompis som vill försöka starta upp en liten grupp, för att alla som hamnar mellan stolarna ex. Och som du säger "måste kräva saker", kan gå ihop och kämpa tillsammans, och visa samhället att vi som är som en grå massa som alla vill inte se, att vi finns oh att vi inte tar vad som helst. Att vi skall ha samma rättigheter som alla andra, oh att vi får feber hjälp vi behöver för att fungera på ett sätt som är bra för oss.
SvaraRaderaHon heter Jessika Edetun Falk, finns på FACEBOOK. Ett litet tips i alla fall.
Funderar på det lite själv.
I vilket fall som helst, bra att du kräver rätt vård men man skall inte behöva göra det, man skall synas oh lyssnas på ändå. Har lite samma problem där, "de" kör över en, verbalt sett. Kämpa på även om det är skit, det kommer bli bättre så småningom. Kram och mvh Kickan