Aspergerfakta

Aspergers syndrom ingår i gruppen autismspektrum. Till skillnad från autism så har personer med asperger ofta normal eller hög begåvning.  Vad som kännetecknar diagnoserna inom autismspektrum är begränsningar gällande ömsesidig kommunikation, social interaktion och föreställningsförmåga.

Det var så tidigt som 1944 som en österrikisk barnläkare vid namn Hans Asperger studerade en grupp pojkar med avvikande beteendemönster. Gemensamma drag som naivitet, opassande sociala närmanden, mycket begränsade specialintressen, god grammatik och ordförråd men ett monotont tal samt en begåvning från medel till över det normala kunde ses. Det var dock först på 80- talet som en engelsk forskare Lorna Wing studerade en grupp barn med svårigheter inom tre huvudområden social interaktion, ömsesidig kommunikation och föreställningsförmåga. Då det var samma områden som Hans Asperger tidigare beskrivet drogs slutsatsen att detta var ett tillstånd inom autismspektrum, det var först då som begreppet Asperger syndrom skapades. Diagnosen ses ofta som en lindrigare form av autism, som jag skrev tidigare så har personerna oftast normal eller hög begåvning, och har sällan de svåra kommunikativa problemen som vid autism. Detta gör att många får diagnosen senare i livet även om de haft diffusa problem under hela uppväxten och vuxenåldern. Barn med asperger brukar uppvisa störst svårigheter under rasterna när det förväntas att de skall interagera med andra barn. Den undvikande kontakten resulterar lätt i att barnen blir utanför och ensamma. Då många barn med asperger har svårigheter att förstå andras känslor och outtalade önskemål, kan de uppfattas som elaka och energikrävande.

Pojkar med diagnosen har ofta begränsade specialintressen, de kan lära sig allt inom ett visst område och kan lära sig massa fakta inom området, det kan exempelvis handla om tåg och då kan de rabbla hela tidtabellen utantill. Just förmågan till att lära sig saker utantill är specifikt för diagnosen, detta kan vara en fördel i skolåldern när det handlar om att nöta in multiplikationstabellen, men ofta saknas istället en känsla av sammanhand.

Redan i tidigålder kan det ses att barnet utvecklar behov av strikta rutiner. Exempelvis kan det vara att göra saker i en viss ordning, eller att alltid sitta vid samma plats vid matbordet. Om rutinen bryts kan det leda till stor stress och oro hos individen.  Behovet av rutin och struktur kvarstår ofta även i vuxen ålder. Personer med asperger har oftast ett gott språk och ett bra ordförråd, dock kan saker ibland tolkas bokstavligt vilket gör det svårt att förstå innerbörden i exempelvis ordspråk, kan också vara svårt att förstå ord som sedan, om en liten stund etc. Vidare uppvisas ofta svårigheter att förstå ironi, gester, miner, tonfall och satsmelodi. Detta är information som är minst lika viktig för förståelsen av det någon säger som orden är i sig, vilket försvårar samspelet med andra människor.  Barn med asperger kan också visa en motorisk klumpighet där de uppfattas som långsamma, klumpiga och med dåligt samordnade och lite stela rörelser. Barnen kan ha svårigheter att lära sig att knyta sina skosnören, cykla eller simma. Den lite stela och klumpiga motoriken kvarstår ofta upp i vuxen ålder.

 Det är också vanligt att personer med asperger har en annorlunda perception, de kan vara känsliga för exempelvis ljud, ljus eller beröring. Detta kan göra det svårt att vistas i offentliga miljöer där det är många samtida sinnesintryck. Forskare tror att orsaken till asperger beror på funktionsavvikelser i hjärnan som är medfödda eller uppstår i början av livet, som en följd av skador eller genetiskt betingade avvikelser. Det kan också ses att om en förälder har asperger så ör det vanligare att barnet får det, men det är ännu okänt vilka gener det är som påverkar diagnosen.

Många med asperger uppvisar svårigheter gällande mentalisering, ”Theory of Mind” vilket innebär förmåga att förstå skillnaden mellan sitt eget och omgivningens sätt att tänka, känna och handla. Det gör att de har svårigheter att förstå varför människor handlar som de gör. Vidare har många med diagnosen svårigheter med central koherens vilket innebär förmåga att kunna göra en helhet eller sammanhang av detaljer. Att kunna plocka fram gamla händelser ur minnet och få ihop dem med händelser idag och då kunna skapa ett sammanhang. Det är vidare vanligt med bristande exekutiva funktioner. Vilket innebär förmåga till planera, problemlösning och anpassningsförmåga. Även om personer emd asperger är normal- eller högbegåvade är det vanligt med en ojämn begåvningsprofil. Personen kan vara jätteduktig på matte, men ha en bristande språklig förmåga eller tvärtom.

Viktigt att komma ihåg är dock att alla personer med diagnosen är olika, det finns ingen mall. Själv uppvisar jag inte alla av de svårigheter som beskrevs ovan.