I onsdags var jag första gången på Vuxen-hab, eller ja, varit där genom jobbet tidigare, men detta var första gången som jag var där i egenskap av patient. Teamet ville träffa mig en gång innan dess att jag skall börja på deras kurs nästa vecka. Min inställning till Vuxen-hab är kluven. Vill ha stöd av deras arbetsterapeut för planering, men samtidigt har många av dem som är patienter inom Vuxen-hab betydligt större svårigheter och begränsningar än jag har. Detta märktes tydligt i onsdags, flera av deltagarna hade daglig verksamhet, hade andra funktionsnedsättningar och hade väldigt svårt socialt. Känslan av att sitta runt ett bord med 10 personer och fika och det samtidigt är knäpptyst är speciell. Jag efterfrågar fler personer med diagnos som har ett fungerande liv, ett jobb att gå till, en egen bostad och en någorlunda fungerande fritid.
Frågade också hur det gått med min remiss till dem. Fick till svar att de ofta vill att patienten först skall dektaga på kursen, därefter utvärdera om personen skall aktualiseras för vidare insatser eller inte. Kändes lite surt och som at tdet kommer ta onödigt lång tid, kommer knappast hinna få något stöd från dem innan sommaren.
På onsdag börjar kursen i alla fall, förväntningarna på utbyte från de andra är inte så hög. Får väl se det som så att kaffet var gott, och 10 kr för kaffe och kaka är billigt, hoppas också att det ingå påtår=)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar